Hoppa till innehållet

Kravprofil och test: från arbetsuppgift till mätbart krav

Kort svar

En kravprofil blir användbar först när varje krav går att observera i arbetet. Skriv ut vad personen ska göra, hur ofta och med vilket resultat, i stället för att lista egenskaper som ”social” eller ”analytisk”. Markera sedan vilka krav som är måste-krav och koppla vart och ett av dem till ett moment i urvalet som verkligen kan belysa kravet. Det som blir kvar utan moment är önskemål, och önskemål ska inte gallra bort någon.

Kravprofilen skrivs ofta av två personer som tror att de menar samma sak. Den anställande chefen tänker på en kollega som slutade, HR-partnern på en annons som fungerade förra året, och båda skriver under på ordet ”driven”. Först i urvalet visar det sig att de bedömer olika saker.

Vad gör ett krav mätbart?

Ett mätbart krav beskriver något en människa kan se: ett beteende, ett resultat eller en färdighet i bruk. En bra tumregel är att fråga sig om två kollegor skulle bedöma kravet likadant efter att ha följt samma arbetsdag. Klarar formuleringen inte den frågan är den för vag för att gallra på.

DO:s vägledning för rekrytering går åt samma håll. Kraven ska vara helt relevanta i förhållande till det arbete som ska utföras, och de får inte vara så vagt formulerade att sökande riskerar att behandlas osakligt. Vägledningen tar också upp referenssamtalet som exempel: tar ni reda på vad referenten egentligen menar med mångtydiga begrepp som social förmåga och samarbetsförmåga? Behöver ordet en tolk vid referenstagningen behöver det en definition redan i kravprofilen.

Vaga krav är dessutom det som skjuter över hela bedömningen på testet. När ingen har formulerat vad rollen kräver får ett testresultat bära en helhetsbedömning som det aldrig var byggt för.

Chef och HR-partner formulerar om egenskapsord till observerbara krav i en kravprofil
Egenskapsorden skrivs om till något som går att se i arbetet.

Hur översätter ni en arbetsuppgift till ett krav?

Börja i en uppgift som återkommer varje vecka, beskriv hur den ser ut när den utförs bra och skriv ner det som ett krav. Sedan är det bara ett steg till frågan om vilket moment som kan belysa kravet.

Från arbetsuppgift till krav som går att bedöma
Uppgift i rollenObserverbart kravMåste eller önskemålMoment som kan belysa kravet
Besvarar kundmejl om avtal och fakturor Skriver ett svar på högst en halv sida som täcker alla frågor i ärendet, utan att kunden behöver återkomma Måste Skrivprov ur en verklig, avidentifierad ärendekö, bedömt mot kriterier satta i förväg
Håller ihop ett tiotal pågående ärenden med olika slutdatum Planerar om dagen när ett akut ärende kommer in och kan redogöra för vad som fick vänta och varför Måste Strukturerad intervjufråga med bedömningsnivåer bestämda i förväg
Ska lära sig ett nytt affärssystem under första kvartalet Tar sig an obekanta uppgifter och hittar regeln utan färdig instruktion Måste Kapacitetstest, läst mot rollens krav och inte som ett allmänt omdöme om personen
Stämmer av leverantörsfakturor mot avtalade priser Hittar avvikelser mellan två sifferkolumner och kan förklara vad avvikelsen beror på Måste Färdighetstest i kalkylprogram, eller ett kort räkneprov byggt på verkliga fakturarader
Arbetar i ett team som byter arbetssätt ofta Berättar med exempel hur hen agerat när rutiner ändrats Önskemål Personlighetsformulär som ingång till intervjufrågor, inte ensamt som grund för gallring

Lägg märke till att bara ett av de fem kraven landar i ett test av allmän förmåga. Det är ett normalt utfall. Merparten av det ni behöver veta går att belysa med ett arbetsprov eller en intervjufråga som är bestämd i förväg, och båda blir bättre av att kriterierna finns nedskrivna innan första kandidaten möter dem. Hur ett arbetsprov kan läggas upp finns under arbetsprov i rekrytering.

Vad skiljer ett måste-krav från ett önskemål?

Ett måste-krav är något ni faktiskt skulle tacka nej på. Allt annat är önskemål, hur trevligt det än vore att få det på köpet. Skillnaden avgör vem som sorteras bort, och den avgör hur mycket ni behöver ta reda på om varje kandidat.

Här möts kravprofilen och dataskyddet. IMY:s krav på nödvändighet gäller redan när ni bestämmer vad som ska bedömas: en arbetsgivare får behandla det som behövs för att avgöra om en person passar för den utlysta tjänsten, varken mer ingående eller mer omfattande än så. Myndigheten öppnar samtidigt för att utrymmet kan vara större vid tjänster med stort ansvar, exempelvis ekonomiskt ansvar, personalansvar eller säkerhetsansvar. Kravprofilen sätter alltså gränsen för hur mycket ni får ta reda på, åt båda hållen.

Det här är allmänt hållen vägledning om hur kravprofilen kan användas i ett urval, och ersätter inte en juridisk bedömning av ert enskilda fall.

En praktisk följd: varje gång någon vill lägga till ett moment i processen, gå tillbaka till listan och peka ut vilket måste-krav momentet belyser. Hittar ni inget krav ska momentet bort. Avvägningen mellan flera moment finns i guiden om att kombinera tester.

Hur får kravprofilen genomslag i hela urvalet?

Kravprofilen gör nytta först när samma formuleringar följer med genom annonsen, gallringen, testmomentet, intervjun och beslutet. Arbetsförmedlingen visar hur det kan se ut i praktiken: urvalsfrågorna som sökande besvarar är kopplade till kravprofilen i annonsen, och svaren är en del av urvalsarbetet som avgör vilka som går vidare.

DO lyfter fram två moment där profilen brukar tappas bort. Det första är gallringen till intervju, där frågan är om kravprofilen verkligen är utgångspunkten eller om informella processer får styra. Det andra är själva intervjun, där vägledningen förordar strukturerade intervjuer med frågor formulerade i förväg och samma frågor till samtliga kandidater. En ostrukturerad intervju utan tydligt syfte och med oförberedda frågor pekas ut som en risk i sig.

Konsekvensen märks direkt i uppföljningen. När kriterierna är desamma för alla går det att förklara varför en kandidat gick vidare, både för den anställande chefen och för den som frågar efteråt. Hur kapacitetstestet passar in i den kedjan står i guiden om begåvningstest i rekrytering.

Vad ska vara nedskrivet innan första inbjudan går ut?

Fem rader räcker långt, och de behöver rymmas på en sida som alla i rekryteringsgruppen har läst.

  • Varje krav formulerat som ett beteende eller ett resultat någon kan se i arbetet.
  • Markering av vilka krav som är måste-krav och vilka som är önskemål.
  • Vilket moment i urvalet som ska belysa varje måste-krav.
  • Hur de olika momenten vägs ihop, och vem som gör den sammanvägningen.
  • Vad kandidaten får veta om momenten redan i inbjudan.

Den sista raden är den som kandidaterna märker av. Med kraven formulerade blir inbjudan enkel att skriva, eftersom ni kan berätta varför momentet finns och vad det ska belysa. Resten av mötet med kandidaten formar ni med hjälp av guiden om kandidatupplevelsen vid testning, och överblicken över alla stegen finns i arbetsgivarguiderna om rekryteringstest.

Till topplistan